Revisor till aktiebolaget eller inte?

Det finns mycket att hålla reda på när man har ett företag. En fråga som kom upp tidigt var om jag var tvungen att anlita en revisor till mitt aktiebolag eller inte.
Tidigare fanns ett krav på att man måste ha en revisor, men idag ser det annorlunda ut. Eftersom mitt företag inte har fler än tre anställda, inte har en nettoomsättning som överstiger 3 miljoner och inte har mer än 1,5 miljoner i balansomslutning behöver jag inte ha en revisor.
Nu har jag valt att låta en revisionsbyrå ta hand om bokföringen den första tiden, men planerar att så småningom ta över själv.
Om jag då ska ha en revisor eller inte har jag inte bestämt än.
Men, det är just det slopade kravet på revisor, samt att kravet på aktiekapitalets storlek har sänkts, som allt fler väljer just aktiebolag för sitt företag. Och det var egentligen också en av anledningarna till att jag valde att starta ett aktiebolag. Jag hade ju kunnat börja med enskilt företag, men jag ville slippa undan det personliga ansvaret för företagets skulder. I en enskild firma finns ingen egentlig gräns mellan företaget och mig som person.
Men, hade kravet på 100 000 kronor i aktiekapital, plus kravet på revisor, funnits kvar hade jag nog ställt mig väldigt tvekande till denna bolagsform.
Fördelen med aktiebolag är att jag bara riskerar de insatta pengarna i aktiekapitalet om företaget skulle gå i konkurs. Självklart går inte mitt företag i konkurs, men utifall att…
Men, det finns faktiskt tillfällen när styrelseledamöterna och VD kan bli personligt ansvariga, som till exempel om bolaget inte betalar bolagsskatten. Så jag måste naturligtvis se till att skatten blir betald hur det än går, annars kan jag få betala den själv. När det handlar om ett så litet bolag finns det ju inte en stor styrelse som får dela på ansvaret, utan det är jag och en till ledamot. Samt den suppleant som vi måste ha när det är så få styrelseledamöter.
Kraven för att starta aktiebolag är
• Minst 50 000 kronor i kapitalinsats
• Minst en ägare
• En styrelse som består av minst en ledamot och en suppleant.

Jag måste nämna också en annan anledning till att välja bolagsformen aktiebolag. Ett aktiebolag har nämligen sitt namn skyddat i hela landet, medan andra bolagsformer bara har namnskydd i det egna länet.
Det kan ju vara bra, om man i framtiden skulle flytta företaget till annan ort. Med ett namn som bara skyddas i mitt län, skulle jag kanske tvingas byta namn vid en flytt, vilket givetvis kan vara negativt för företaget om man jobbat in en stor kundkrets och gjort företagsnamnet känt.
Att flytta med företag och allt är inte aktuellt i nuläget, men det är inte alls otroligt att det blir av om några år.
Även om verksamheten kan få en kundkrets från ett stort område är det oftast mer lönsamt att driva företag i storstadsområdena.

Skatteregler vid eget företagande

Skatter verkar vara det som de flesta funderar över när det gäller att starta eget.
Så var det även för mig, och man hade hört allt från att man måste skatta bort nästan hela vinsten, till att det går att göra avdrag för allt, så att man knappt betalar skatt alls.
Det finns säkert exempel på båda dessa, men jag skulle tro att de flesta som driver ett aktiebolag, eller annat företag, skattar och gör avdrag på ett mer normalt sätt.
Mitt aktiebolag betalar skatt varje månad. Skatten är preliminär, och grundar sig på de uppgifter jag angav i ansökan av F-skattesedel.
Den preliminära skatten är lika stor varje månad under verksamhetsåret, vilket gör att jag alltid vet hur mycket pengar som kommer att gå till skatt.
Precis som jag själv lämnar in en deklaration varje år, och får ett slutskattebesked, så lämnar också bolaget in en deklaration. Sen kommer ett slutskattebesked, och man får restskatt eller pengar tillbaka precis som för privatpersoner.
Om jag ser att resultatet kommer att bli ett annat än det jag angivit kan jag anmäla ändringarna till Skatteverket, för att slippa eventuell restskatt, eller för att slippa betala in för mycket pengar.
När jag tar ut min lön ur bolaget, måste jag också se till att bolaget betalar arbetsgivaravgifter på mina löneuttag. Bolaget måste alltså betala avgifterna för mig, precis som för anställda.
På så sätt har jag, som ägare av bolaget, samma sociala skydd som jag hade som anställd.
Arbetsgivaravgiften är i dagsläget 31,42 %.
Det är alltså en del att hålla reda på när man har bildat ett aktiebolag. Kontakten med olika myndigheter är också lite mer frekvent än de var som anställd privatperson.
I första hand är det väl Skatteverket och Bolagsverket som jag har mest kontakt med. Övriga kontakter med myndigheter och organisationer beror till stor del på vilken verksamhet företaget bedriver.
Det finns ju verksamheter som kräver tät kontakt med olika tillsynsmyndigheter till exempel, men i mitt fall är det än så länge mest de två verken det handlat om.
Och då är det i första hand årsredovisning och skatter det gäller. Och så har jag förstås fått anmäla till Bolagsverket att vi gjorde en ändring i styrelsen, när Peter flyttade till USA och vi fick in O.P istället. Allt sådant måste anmälas, så att man hela tiden har korrekt fakta registrerade.
Nu låter det som om jag ägnar 24 timmar om dygnet åt mitt bolag, för jag arbetar ju heltid i verksamheten också.
Men, faktum är att jag inte gör allt själv. Jag har valt att ta hjälp med bokföring och årsredovisning och sådant. Kanske jag tar hand om det själv när jag blivit varm i kläderna, men åtminstone de första åren tänker jag anlita professionell hjälp. Då vet jag att allt går rätt till, och jag slipper onödiga bekymmer med felaktiga redovisningar eller glömda papper. Jag tycker det är väl investerade pengar, och kan själv ägna mig åt företagets huvudsakliga verksamhet.

Att komma igång med aktiebolaget

Ja, så har jag då fått mitt aktiebolag registrerat.
Det var en hel del arbete innan jag kom så långt, och jag var ett tag inne på att köpa ett så kallat lagerbolag. Det är ett bolag som redan är registrerat och klart, så att man bara behöver tänka på själva verksamheten.
Eftersom ett lagerbolag redan är registrerat och har ett organisationsnummer går det mycket fortare att komma igång.
Men, hur det nu var så blev det inte så. Kanske var det den där speciella känslan av att ha gjort allt själv, och klarat av det, som gjorde att jag till sist ändå valde att gå igenom hela startproceduren.
Och nu är det som sagt klart. Jag har mitt organisationsnummer, och jag har också bestämt räkenskapsår. Första året kommer att bli lite längre, och det får faktiskt vara ända upp till 18 månader. Det beror på att räkenskapsåret i praktiken börjar när företaget registreras, och man har ju rätt att själv välja när man vill ha sin räkenskapsperiod.
För enkelhetens skull valde jag att låta min räkenskapsperiod följa kalenderåret. Det känns mest naturligt så, att göra bokslut efter årets slut.
Och sen ska årsredovisningen lämnas in till Bolagsverket. Sju månader har jag på mig att skicka in årsredovisningen efter räkenskapsårets slut. För min del ska alltså redovisningen vara inne senast 31 juli.
När det gäller skatter så betalar mitt aktiebolag en bolagsskatt. Jag själv, som äger och arbetar i bolaget, betalar förstås skatt för min lön och för eventuell aktieutdelning.
Mitt aktiebolag räknas som ett fåmansföretag. Aktiebolag med fyra aktieägare, eller färre är fåmansbolag, och för dessa små aktiebolag gäller speciella skatteregler. Själva bolaget betalar bolagsskatt som alla andra, men vi som är ägare i dessa små företag har andra skatteregler för att vi ska beskattas på ett liknande sätt som anställda för våra inkomster i bolaget.
Bolaget registrerades ju hos Bolagsverket, och dit måste jag också anmäla alla ändringar som görs. Om jag byter personer i styrelsen, flyttar bolagets säte eller kanske byter namn, måste det alltid anmälas till Bolagsverket. Det känns lite som en storebror, som ser mig, och just nu känner jag mig inte riktigt lika mycket min egen som jag tänkt mig. Men, det är ju egentligen ganska naturligt att alla uppgifter ska gå dit, eftersom det är de som håller koll på alla våra registrerade bolag. Det ger ju också en viss trygghet, eftersom oseriösa företagare får det svårare.
På Bolagsverkets hemsida finns en e-tjänst där man kan göra anmälan om ändringar, och då går ändringen igenom inom bara någon timme. Om man skickar in pappersblanketter kan det ta flera veckor innan ändringen registreras. Tack och lov för internet säger jag. Jag gjorde ansökan om registrering i e-tjänsten, och där kunde jag välja mellan enkel och detaljerad anmälan. Jag valde den enkla, med många förbestämda uppgifter, så det var inte alls så mycket att fylla i som man skulle kunna tro.
Det var himla smidigt, och jag kunde skriva under med hjälp av e-legitimation.

Nu är företaget startat

Äntligen är jag igång. Det där med att starta eget har funnits i mina tankar länge, men det är mycket att fundera på, och reda ut, innan man kommer igång.
Att jag har en affärsidé som håller, och att jag kommer att få kunder tvivlar jag inte på. Jag har hållit på med bilar i flera år nu, med både reparationer och recond, men under annans regi. Men, nu känner jag att det är dags att stå på egna ben.
Jag vill själv kunna skörda lagrarna av mitt jobb, även om jag inser att det också innebär betydligt mer personligt ansvar.
Men, det ansvaret är jag beredd att ta, när jag nu äntligen får bli min egen. Ingen annan som bestämmer vad jag ska och måste, eller vad jag kan göra. Det är klart att jag förstår att kunden är i centrum, som alltid. Men, jag kommer ändå att jobba för min egen skull, och det känns helt rätt.
Men, det är ingen enkel process att starta bolag, om nu någon trodde det.
Mitt första stora beslut gällde vilken form av bolag jag skulle ha. Det vanliga när man är ensam och startar en rörelse är nog att välja enskild firma. Det är väl den enklaste vägen skulle man kunna säga. Det är enkelt att starta ett företag som enskild firma och det krävs inget startkapital alls. Så varför väljer jag då inte att starta just en enskild firma?
Nej, problemet är att det inte finns någon klar gräns mellan ägare och företag om man har en enskild firma. Om jag skulle ha den bolagsformen skulle jag också ha fullt personligt ansvar för företagets betalningar. Om rörelsen inte skulle gå så bra som jag tror, och det samlas stora skulder måste jag själv betala dessa med mina egna pengar.
Så jag valde att gå en annan väg, och istället starta ett aktiebolag.
Visserligen måste jag avsätta ett aktiekapital på 50 000 kronor när jag startar bolaget, men det är det värt att slippa ha det personliga ansvaret för företagets skulder. Personligen känner jag att det är en alltför stor risk att ta, även om jag förstås inte tror att mitt företag ska gå dåligt och få stora skulder.
Jag trodde att det var mest stora och framgångsrika företag som omvandlas till aktiebolag, men det visade sig, tvärtom, vara så att de flesta aktiebolag faktiskt är enmansföretag.
Det finns, med andra ord, fler som tänker som jag.
Att vara företagare innebär en hel del pappersarbete. Det visste jag redan, men jag hade inte en aning om hur mycket som måste ordnas för att komma igång.
Men, nu har jag i alla fall fixat allt så att mitt företag är registrerat.
Att hitta på ett bra namn var det minsta bekymret. Det första jag fick göra var att upprätta en så kallad stiftelseurkund. Där skulle det bland annat finnas med förslag till bolagsordning. Och så skulle jag då teckna aktier i mitt eget bolag för minst 50 000 kronor.
Sen anmälde jag bolaget för registrering till Bolagsverket, och nu har jag fått företagets organisationsnummer.